En födelsedag

Ett år äldre igen.  Hittills har mitt liv som 34-åring varit väldigt vuxet och ordentligt. Blivit väckt av sjungande barn. Ätit en hälsosam frukost. Jobbat. Födislunchat med min man som fyller 33 idag. Jobbat lite till. Fikat med kollegor. Handlat skor åt barn.

Nu har vi landat i soffan med varsin födelsedagsmojito. Nya bikinin som jag impulsshoppade idag (jag behövde ju givetvis en till jag har minst 10 från förr men faktiskt inte en enda helsvart) får vänta på lite fler grader än dom dryga 10 vi fått njuta av idag.

Tack för alla gratulationer jag fått under dagen!

 

Dussintalet

Alla allergiska mot smöriga kärleksförklaringar blundar nu. Idag firar vi tolv år sedan orden ‘kom, nu dansar vi’ yttrades och livet aldrig blev sig likt igen.

Det är så mycket som ryms i tolv år. Så mycket liv. Både liv som kryper fram plågsamt och långsamt, och liv som susar förbi snabbt som vinden. Liv som lockar till skratt och liv som gör att man tar till tårarna.

Nånstans på den där bryggan den där första sommaren tror jag att jag anade att det var allvar. När vi hellre diskade tillsammans på en brygga än hängde på krogen med våra vänner.

Tolv år känns som en halv evighet och det är nästan svårt att minnas hur det var innan det var vi två.  Samtidigt känns det som en så kort tid som gått så fort och det är så mycket man ännu har att se fram emot.

Ett liv med Magnus kände jag också tidigt att aldrig skulle kunna bli tråkigt. Och jag hade rätt. Det har varit ett liv fyllt med lika delar stora omvälvande livshändelser som små vardagliga. Ett liv med sidenkimonon och fjäderboan och ett liv med kladdiga tankrämstubar med borttappade korkar. Upp och nedgångar, konflikter och irritationer, skratt och salsa, kompromisser och kärlek. Allt i en salig blandning. Men aldrig nånsin tråkigt.

En perfekt helg

Man kan inte begära mer än så här från en helg i maj.

Om bara livet alltid vore så enkelt som det känns när man kan gå barfota i daggvått gräs i sommarnattens ljus, utan att huttra kl 23 på kvällen medan fåglarna kvittrar och man har ett glas sommarbål i handen. Värmen och ljuset och solen. En lisa för själen.
(Och ja om nån klok människa har en förklaring till varför en del av vår gräsmatta plötsligt blivit full av stora tovor men inte resten, och hur man blir av med dem så berätta gärna åt en mindre klok).

 

Njuta

En vecka kom och gick utan att jag hann med igen en gång. Dagarna rusar förbi i vårt tajta schema med turvis jobbande, skola, klubbar, fotbollsträningar, gym, matlagning, läxläsning och trädgårdsarbete. En stor del av kvällarna denna vecka har vi jobbat ute i trädgården med evighetsprojektet som det är att försöka få en föredetta åker till nåt som liknar nåt annat än bara en enda stor gräsmatta.

Och nu har vi landat här. I söndagkvällen efter årets hittills varmaste dag. Alla måltider inklusive frukost har ätits ute och barnen är ännu på gården för tionde timmen i rad. Huden känns så där lagom hettande av solen och för första ggn i år fick jag efter duschen gräva fram en burk aftersun så det doftar sol och avslappning och semester i hela huset. Gardinerna står och fladdrar i dom öppna terassdörrarna och allt är just nu alldeles alldeles perfekt. Att det är måndagmorgon snart skjuter jag framför mig ännu ett litet tag, för just nu har semesterkänslan landat i min kropp.

Mor lilla mor vem är väl som du

Morsdag. Det är nästan omöjligt att sätta ord på känslorna en sån här dag.

Morsdag är min dag hos oss. Jag har berättat förut att eftersom Magnus och jag fyller år på samma dag firar vi mor- och farsdagarna extra mycket eftersom det är den enda dagen på året som är helt ‘ens egen’. På sedvanligt sätt har jag väckts med presenter och sång, en vackert dukad bricka med frukost och kaffe, tända ljus, blommor och ett hav av hemgjorda kort.

Det är ganska lämpligt att morsdag är som min andra födelsedag, för det ligger ju nåt i det. Hur slemmigt klichéartat det än låter så är det ju lite som att födas på nytt att bli mamma. Man blir aldrig igen den man var innan den dagen. Den ögonblickliga omvälvande förändringen när man inte längre ser livet som förr och man upphör att vara sitt egets liv medelpunkt. När nån annans lycka för evigt går före sin egen.

Upplevelsen av moderskapet finns i lika många versioner som det finns mammor. Alla är vi olika, alla upplever vi det olika, även om den gemensamma nämnaren är kärleken. Och inte bara kärleken till barnet/barnen. Till allt egentligen. Jag känner så mycket mer kärlek till allt och alla sen jag fick barn. Uppskattar livets små och stora saker. Jag känner så mycket mer, om både stort och smått, på både gott och ont. Livet är så mycket mer dyrbart och skört och vackert och meningsfullt. Rädslorna är också fler som en konsekvens av detta förstås. Men livet ÄR bara så mycket mer för mig sedan jag blev mamma.

Det är omöjligt att förklara för nån och ganska onödigt också, hur mycket dom här tre betyder för mig och vad den här dagen symboliserar för mig. Alla som vet, vet, och dom som inte vet kan heller inte förstå och behöver inte förstå utgående från nåt jag kan skriva. Det är omöjligt att beskriva hur en annan människa kan göra en mer lycklig och olycklig än man nånsin varit tidigare i sitt liv. Kärlek bortom all förståelse, rädsla och skräck djupare än man visste fanns när något hotar dem. I dessa tre hittade jag mig själv hur urtöntigt det nånsin låter. Jag är både starkare och skörare tack vare dem.

Men morsdagen handlar ju ingalunda bara om mig utan även om våra mammor och mormödrar/farmödrar och att känna tacksamhet för dem och vad dom gjort för oss. Våra mormödrar och farmödrar är alla borta så det vi gör idag är tänder ljus och sänder tacksamma kärleksfulla tankar till dom starka kvinnor som hjälpt att forma oss.

Våra mammor får vi fira på sjukhus i år. Båda våra mammor ligger på rehabilitering efter stora operationer några dagar sedan. Svärmor har fallit illa och brutit lårbenet och min mamma som bröt lårbenet fjol har nu opererats  på nytt i benet och fått en höftprotes insatt på samma gång. Det väcker givetvis blandade känslor en dag som idag. Sorg över att dom har det svårt just nu men lycka över den hjälp som finns att få så att vi får ha dem kvar så länge det bara är möjligt.

En underbar morsdag till alla fina mammor.

Det blåvita

När jag beslöt mig för att få fnatt på blåvitt i år ägde jag noll blåvita inredningsdetaljer. Den här indigoförälskelsen är helt ny för min del så idén utgick från en enda pytteliten udda blåvit kaffekopp som jag köpte på loppis för att den påminde om min mommo och moffa. De hade grötskålar ur samma serie som jag åt ur hos dem varje morgon jag var där.  Hos oss fungerar koppen nu som espressokopp. (Om nån har porslin i samma serie dom vill bli av med är jag på jakt efter sådant!)

Sedan dess har samlingen vuxit till sig något.

Udda små skålar för oliver, fetaost, nötter och annat tilltugg. Tunna sköra ryska tekoppar i benporslin, små burkar och kannor. Jag älskar att dom alla är olika och jag gillar hur deras sirliga utsmyckade detaljer gifter sig med vårt vanliga helvita avskalade övriga porslin.

Den lilla blåvita kannan som jag hittade på loppis för 2 euro gör sällskap åt min trotjänare, den vita Ib Laursen kannan. Perfekt storlek för mjölk till kaffet eller för en bukett blommor plockade av små händer.

Man kan matcha teet med tekoppen om man vill gå riktigt bananas.

Frånsett Kung Vinter muggen ur Elsa Beskow serien som bland annat säljs på Hemtex är alltihop loppisfynd. Och det tacksamma med blåvitt porslin är att det A: finns mängder på loppis och B:  är nästintill gratis. Eftersom blåvitt porslin tillverkats i alla dess former under evigheters evighet och finns i sånt överutbud behöver man inte ge mer än från 10 cent till nån enstaka euro för udda små skönheter. Hela det här rasket har totalt gått på under 10 euro. Tacksamt också om min kärlek till blått dör lika snabbt som den uppstod.

Blå blå är kärleken

Som jag visat HÄR tidigare går mitt vårkök i blått och vitt. Jag förutspår att det blå kommer sprida sig hos oss. Efter att det blåa varit så ute så många år i inredning och kläder är det nu med stormsteg på väg tillbaka och jag som alltid hatat blå inredning fullkomligt ÄLSKAR dom fräscha klassiska indigoblå nyanserna som dominerar. Jag slår vad om att indigo blir en megatrend det närmaste året. Man ser det överallt nu på kläder och hemtextilier. Kolla bara in dessa blåa:

Marimekko

Indiska:

Designers guild:

H&M:

Och så givetvis i min pinterest.

Älska indigo.

Majkalas

Majfirandet fortsatte på övertid idag när bästa fredagsmammorna kom på majkalas i förmiddags. Hembakta (kokta kanske det heter?) munkar och hemlagad mjöd (nej jag hade inte gjort nåndera jag omger mig bara med dom bästa så dom hämtar med sånt) och en lätt överdos serpentiner och ballonger och sjövilda barn.

Älska första fredagen i maj.

Att ha ett regnbågsrum i huset

Till skillnad från sina syskon som önskade sig mer svart och tufft (William) och svart och rosa (Lova) i sina rum så önskade Elias sig mer färg. Ett regnbågsrum var önskemålet. Alla regnbågens färger och massor med djur. Sagt och gjort.

Regnbågsfärgade happylights, färggranna kuddar och ukulelen han fick av Moffa då han var 3 år.

Retrosängen från Niemen tehtaat som köptes till Lovas rum fick flytta hit istället. Lakan och kuddar från Anno och HM Home. Den lilla moroten (som är en ikea mjukis) fick Elias på sjukhusets barnavdelning då han opererades i benet. Den gula byrån hade jag i mitt lilla rum i pappas hus då jag var barn och jordgloben som fungerar som nattlampa är från Magnus barndomshem.

Djungelboken  leksakerna har Elias för sina egna sparpengar.

En gammal clown från min barndom i Thailand.

Självklart måste även böckerna färgkoordineras för att passa in i regnbågstemat. Girafferna i trä har farfar hämtat från Tanzania.

Rummet fick klart godkänt. Pojken kastade sig på golvet och låtsades svimma när han kom in, sen när han skulle somna för natten viskade han ‘Mamma, du e vääärldens bästa mamma som gjort världens finaste rum åt mig’. Och vad nån annan tycker är ju helt klart en bisak i jämförelse med det. HÄR kan ni se hur det såg ut innan. Då mer i mammas smak helt klart men nu är det ju Elias som ska trivas i rummet och inte jag.

Första maj

Maj sköna maj. Vem kan ogilla maj? Sommaren som kommer, sommarlovet hägrar, morsdag och vår födelsedag. Allt trevligt infaller i maj. Idag skippade vi stressen och myllret i stan och stannade hemma i solen och njöt av lugnet medan Magnus jobbade och grannarna jobbade med avverkning av träd och traktorerna brummade på åkrarna med vårsådden.

Lite grillat och lite vitt vin och sommarkänslan är total.

Hoppas ni har en skön första maj!