Var är Skatila??

När mamma i familjen är uppvuxen i Thailand och stått endast en handfull ggr på skidor under hela sin livstid, och pappan iof sig skidat men varit ett stadsbarn som hellre åkte snowboard eller skateboard än längdskidor, så kan det hända att man får tänja på sina bekvämlighetszoner lite då man plötsligt upptäcker att man har fått tre skidfrälsta barn.

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

Utöver träningar har det varit skidtävlingar runtom i kommunen varje vecka den senaste månaden. Elias och William är långt ifrån snabbast i spåret iom att det här är ett ganska nytt intresse för dem, men entusiasmen är det i alla fall inget fel på. VARENDA tävling vill dom delta i, och då kan det gå som idag när vi googlade vallningstips, packade barn och skidor i bilen, och kollade upp var tävlingen skulle hållas just  idag. Sedan såg vi på varandra som rätt nyinflyttade Korsholmsbor och funderade, men var ÄR Skatila? Tur det finns google och gps.

SAMSUNG CSC

Total lycka varje gång oavsett placering och glasskålarna och glasen som delas ut vid målgång samlas på hög här hos oss nu.

SAMSUNG CSC  Den enda som inte var lycklig var Lollo som också ville tävla och låg och surade i en snödriva i en hel timme och vrålade att hon också ville vara med. Nästa vinter är dom tre med nummervästar på sig i spåret.

En livstid i ett ögonblick

Nu får bloggens jullov vara slut! Nytt år, nya tag som det så puppsigt heter. Nu kör vi. Idag har vi firat att vi har en nioåring i huset. ‘Oj så många ljus, jag känner ju mig gammal!’ sa han.

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

Ni kanske kan gissa hur jag kände mig då. En nioårings mamma. Hur är man då? Borde  man inte vara medelålders och ha sitt ‘shit together’ om man är en nioårings mamma? ‘

Nio år. Känns som en livstid, och som ett kort ögonblick på en och samma gång. Så roligt och fascinerande och underbart och utmanande och tungt och fullt med kärlek. Det svåraste och det roligaste i livet.

Och det är ju så kul att ha en nioåring. En härlig ålder då dom ännu liksom ligger på gränsen. Ganska stora och ansvarsfulla, självständiga med sina egna liv, självgående och ganska mogna på många vis. Och ändå inte för stora för att ibland sitta i soffan och mysa med mamma och pappa.

Ännu vid nio år är inte mamma och pappa för pinsamma för att hänga med. Och jag njuter av det. För jag vet att det bara är en tidsfråga, en mycket kort tidsfråga innan han ska börja bryta sig loss på allvar. Vi är ungefär halvvägs nu. De första nio åren har vi fått ha honom helt och hållet men de följande nio åren kommer handla om att förlora honom lite till världen. En liten liten bit i taget.

Nio år firades med en massa gott förstås.

SAMSUNG CSC

Pepparkakscheesecake är ett säkert kort såhär års. Ni hittar receptet HÄR.

SAMSUNG CSC

Och så hittade jag ett nytt recept. På kanske världens godaste chokladkaka någonsin. Med botten av krossade Dominokex, täckt av hemgjord karamellsås och chokladkräm och sist men inte minst det som gör den perfekt, flingsalt. GALET god. Kraftig, så tunna, tunna skivor är det som gäller. Men den där karamellsåsen och chokladen med flingsaltet till alltså. Jag dör så gott. Receptet postar jag imorgon.

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

Blåvitt porslin givetvis, och så finaste servetterna just nu med Elsa Beskows Farbror Blå på.

Grattis fina William på din nioårsdag!

Julfester för hela slanten

Ikväll har vi avverkat både Lovas och Williams julfester. Tack vare mommos hjälp så fick vi det att gå ihop även om programmet krockade lite och vi blev tvungna att dra vidare till tvåornas fest innan klubbens fest var helst överstökad.

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

SAMSUNG CSC

Det är ju alltid lika underbart med dom här små. Och varje år lyckas dom ju på nåt sätt överraska en och överträffa ens förväntingar och så sitter man där som ett fån med tårar i ögonen och tycker precis som varje förälder i salen att ens egen unge är stjärnan som lyser starkast av alla.

Och varje år är jag lika imponerad av alla dagis- och klubb’tanter’, lärare och ledare, hur dom lyckas få ett gäng vilda barn att få till de mest fantastiska skådespel och musikarrangemangen. Hatten av för att dom skapar förutsättningarna för att alla mammor och pappor ska få sitta där med svällande bröst och brännande ögon och le som små fånar varje år.

Lucia 2014

Ifjol väcktes jag av en Lucia med endast tre ljus av fem som brann  och en stjärngosse med konen fasttejpad i håret. I år hade jag förberett barnens och Magnus lussande åt dem lite bättre, sett till att alla ljus i kronan fungerade och att kläderna var färdigt framme.

SAMSUNG CSC

Sen kan man ju inte förutspå allt som tillstöter, som att Lollo i sista sekund totalvägrade att vara Lucia för att hon envist skulle vara pepparkaksgumma istället, så William fick rycka in som Lucia.

SAMSUNG CSC

Resten av förmiddagen hann klädkombinationerna byta person och kombination mer än en gång i alla fall.

SAMSUNG CSC

 

 
SAMSUNG CSC

Glad Luciadag till er alla!

 

 

 

Snälla tomten

William är som bekant fanatiskt intresserad av fotboll. Och mer specifikt än fotboll så riktar sig hans passion utöver sitt eget fotbollslag till FC Barcelona.

Julklappsönskelistan är i år MYCKET kort.

1. Fotbollssaker
2. Ett FC Barcelona-rum
3. Fotbollsböcker

För tillfället ser hans rum ut så här KLICK. Samma tapeter sedan han valde dem då han inte var 4 år fyllda ännu. Det är inget fel på hans rum, alls. Det BEHÖVER inte göras om. Det är inte slitet eller tråkigt eller fult. Men det är inte ‘William’ längre. Det speglar inte hans intressen överhuvudtaget. Och så är jag ju rätt förtjust i makeovers som ni vet. Så nu ska vi se om tomten läser min blogg, för här är inspirationslistan:

boysroomcolors

Färgpaletten. Den utgår givetvis från favortilagets färger. Nåt annat vore ju otänkbart när tomten uppfyller pojkdrömmar.

fcbarcelona

Lakan från Jysk. Mamma hade väl inte direkt tänkt att hon nånsin skulle inreda med lakan med fotislogo på men nu var det ju Williams julklappslista det här och inte mammas.

fotbollsrum

Den nu turkosa helikopterväggen kunde med fördel målas mörkblå. Kalklitirs cobalto tack, Tomten. fotbollsrum5 fotbollsrum7

fotbollsrum6 fotbollsrum4 fotbollsrum8 fotbollsrum1

Rött, blått, vitt, en liten dos gult. Stjärnor, ränder, siffror och bokstäver. Plats för medaljer, diplom och den växande samlingen fotbollar. Snälla rara tomten.

(Och alla bilder har jag skamlöst igen snattat från Pinterest genom att söka på ‘red and blue boy’s room’ och ‘soccer themed kids room’)

One down, two to go

Ikväll var det så dags för den första av barnens julfester. Förskolan där Elias går är densamma där William gick i förskolan två år sedan, och precis som för två år sedan var det utejulfest. SAMSUNG CSCSAMSUNG CSC SAMSUNG CSC

Nån snö hade vi tyvärr inte men vem kan nu låta bli att få julfiilis med luciatåg, julsånger, risgrynsgröt och ringlekar på programmet.

Utejulfest måste vara den bästa uppfinningen nånsin. Ingen stress med att söka fram eller köpa festkläder åt hela familjen. Tappar småsyskonen konceptet så är man färdigt utomhus där dom kan få springa av sig, leka och föra oväsen. Vid det här laget har ju tack och lov våra barn slutat bete sig som kossor som släppts på grönbete varje gång det är nåt högtidligt på gång, men jag har ännu i färskt minne festerna då svetten lackade och tårarna brände bakom ögonlocken. Minns ni ännu det HÄR?

Imorgon kör vi redan nästa fest. En julfest utan ett yngre småsyskon med i publiken som stjäl uppmärksamhet från det barn som uppträder. Inga fler japanska semestrar för oss alltså. En välkommen milstolpe.

Hjärtundersökning och goda nyheter

De av er som följt bloggen länge vet att Lova föddes med hjärtfel. Bland annat HÄR och HÄR kan ni läsa lite om det jag skrivit tidigare. Tre olika hjärtfel för att vara exakt, ASD, VSD och PDA. På svenska betyder det att hon haft små hål mellan förmaken, hål mellan kamrarna i hjärtat och att duktus varit öppet.

lovaliten

Hjärtfelen upptäcktes då hon var två månader gammal under en standard läkarundersökning när dom hörde att hon hade biljud på hjärtat. Ganska snabbt framgick det som tur att det inte var några stora hål som behövde åtgärdas då hon var bebis, istället har hennes hjärta följts upp regelbundet för att se om det belastas, om hålen växer fast etc. Och för varje kontroll har vi fått fler och fler goda nyheter.

När hon var straxt under året kom kardiologen fram till att hennes hjärtfel var så små att de inte behövde åtgärdas, då eller sannolikt nånsin. Vid senaste kontrollen framgick det att hålet mellan förmaken hade vuxit fast, och idag fick vi ytterligare goda nyheter. Även hålet mellan kamrarna har nu vuxit fast och duktus som ännu är öppet har ändå inte längre nåt biljud så alla biljud är borta nu. Ett duktus som inte slutits i den här åldern lämnar sannolikt öppet men enligt kardiologen var det nu så litet att det inte behöver stängas med operation heller i framtiden, det belastar inte hennes hjärta (det vet dom nu efter fyra år iom att hennes vänstra hjärtkammare är normalstor, vänstra kammaren växer för mycket om hjärtat belastas fel).

ekg1hjärtultra1

I och med det här blev vi nu ‘utskrivna’ från hjärtsidan på barnpoli och behöver inte längre gå på regelbundna uppföljningar. Jätteskönt med goda nyheter, även om vi ju nog länge redan vetat att hon är frisk och mår bra och inte kommer behöva nån akut operation eller liknande, men att nu vara helt kvitt undersökningar i framtiden också.  Nu när hon är fyra år var det ju en piece of cake med undersökningarna, så att till och med kameran kunde åka fram hastigt och lustigt. Det har INTE varit fallet vid de tidigare gångerna då inte ens lugnande mediciner har gjort henne samarbetsvillig.

Trots att personalen på barnpoli på VCS är helt underbar så måste jag säga att det är extremt skönt att få säga tack och hej för oss. Under ett antal år var vi alltför regelbundna besökare där med både Elias astma, Elias mjölkproteinallergi, Elias benoperationer och Lovas hjärtfel. När vi nu sluppit alla dom delarna av vårt liv är jag väldigt glad om vi aldrig mer behöver vandra i dom korridorerna och leka i dom lekrummen.